Lars Warniksson Risberg

Barn med Brita Jonsdotter (1721 - 1804)

Noteringar

Same
Den tredje sonen till föregångsmannen Wanik Ingelsson, Lars Waniksson Risberg föddes 1715. Han skulle komma att föra ätten till de något mer nordliga trakterna i Vilhelmina. Rissjölandet tillhörde Åsele lappmark i norra Ångermanland, ett område som i folkmun ibland kallas för Nolaskogsområdet.
De flesta av skogssamerna i Nolaskog hade kontinuerlig kontakt med de övriga samerna i den närliggande fjällvärlden, inte minst på grund av de många vandringarna som både fjäll- och skogssamer företog. Även skogssamerna, vilket i sig är en omdebatterad term, var aktiva renskötare även om det var i betydligt mindre omfattning än uppe i fjällen där man hade bättre tillgång till mark.
Lars Waniksson sökte sig från den ursprungliga trakten och upp till Bäskselelandet, det nuvarande området kring Bäsksjö och Latikberg, där förhållandena för uppodling av mark och fiske var goda. Han gifte sig med Brita Jonsdotter, f 1721 och fick med henne åtminstone två söner som vi känner till; Jon och Lars Larsson.
Lappman Rissjölandet
Gift med nästa ana
Barn:
Lars Larsson, född 1741-02-02, se ana 2.
Jon Larsson, född 1743-07-10, död 1804-04-12 i Latikberg,
Vilhelmina.
(AFJ, REF)
Döpt 1743-07-10
Begravd 1804-04-22 i Vålga
Kom 1778 till Latikberg från Bäsksele
Jon Larsson är alltså den man som den 22 september år 1777 grundade Latikberg då han fick tillstånd att anlägga och upparbeta ett krononybygge i Södra Latikberg. Tidigare hade han upparbetat Bäsksele krononybygge, beräknat till 1/2 mantal. Redan efter ett par år sålde Jon hälften av nybygget till Elias Hansson och ännu lite senare, år 1777, andra hälften till sin ena svåger Olof Kristoffersson. Hustrun Kerstin var ju svensk och dotter till Kristoffer Olsson i Sörflärke. Samma år flyttar familjen till Latikberg. Senare skulle han komma att sälja en del av sitt hemman till sin andra svåger Kristoffer Kristoffersson. Jon Larsson dog i Latikberg 61 år gammal i feber, men med ett långt och händelserikt liv bakom sig. Han fick många efterkommande. En av dessa var Kristoffer Jonsson, kallad "Gam-Bäsken", som grundade Bäsksjön. Vi har även Jons äldsta son, Lars Jonsson, som blev rätt så välbärgad men fick udda familjeproblem då hans ena son dränkte sin bror. Den unga mördaren var den sista person som blev halshuggen och steglad på Vilhelmina galgbacke.
Nybyggare Bäsksjö Åsele
Gift 1773-06-12 i Anundsjö med
Kerstin Kristoffersdotter, född 1745-03-31 i Sörflärke 3:1,
Anundsjö, död 1821-05-27 i Latikberg, Vilhelmina.
(REF)(AFJ)
Döpt 1745-04-02
Faddrar: Torparen Abraham Abrahamsson i Nääs med sin hustru Sigrid
Mårtensdotter, Olof Olofsson i Kubbemed sin hustru Kerstin
Olofsdotter
fm
5 Brita Jonsdotter, född 1721 i Åsele, död 1804-04-19 i Malgovik,
Vilhelmina. Bosatt i Rissjölandet.
(REF)
Gift med föregående ana
*** Generation III ***
fff
8 Vanik Ingelsson Risberg, född före1700, död 1748.
(AFJ)
Same
Det hela började i slutet på 1600-talet då den äldsta kände medlemmen av släkten slår sig ner på Lägstagården. Han hette Ingel Jonsson och står 1695 som ägare av "Rijsträsk" i mantals- och
skatteförteckningen. Namnet är visserligen stavat "Jogel Jonsson" men det får bedömmas som en felskrivning. Det nämnda "Rijsträsk" har befunnits vara identiskt med det senare namnet Rissjölandet. Mantalslängden är av stort värde då den slår fast att Ingel levde vid denna tid, hans födelse- och dödår är däremot okända. Lägstagården låg intill en traditionell renbetesväg på vilken
samerna förde sina renar till vinterbete i sydligare trakter. Platsen måste ha varit perfekt. Här fanns några av de bästa betesmarkerna för renarna, något man kunde utnyttja också för odling i mindre skala. Goda kommunikationer på grund av leden och goda fiskemöjligheter i sjöarna runt omkring var också avgörande för bosättningen. Ingel Jonsson rustade upp stället till ett permanent boställe och marken etablerades som vi visat som ett lappskatteland.
Det andra tecknet från släkten är då Ingels son, Wanik Ingelsson, uppträder på samma område. Han lägger sig till med namnet Risberg som kommer av lappskattelandets geografiska läge vid Övre och
Nedre Rissjön. Det kan vara intressant att veta att Rissjön kommer av samiskans "Rissjenjaur" vilket kommer av ordet för flyttled (=rissje) och sjö (=jaur). Namnet kommer således inte av att sjöarna varit ovanligt risiga utan talar om att det är här flyttleden går förbi
Gift med nästa ana
Barn:
Arvid Vaniksson, född 1700.
Same
Arwid Waniksson kallas i litteraturen för den äldre för att skilja honom från hans sonson "den yngre". Han fick flera barn varav vi känner till åtminstone tre; Arvid, Sjul och Vanik. Arwid Waniksson
styckade av ett lappskatteland söder om Rissjölandet, antagligen en stor del av det ursprungliga hemmanet för att där kunna verka och försörja sin familj. Detta hemman blev senare känt som Arwid
Waniks-lappland och blev uppritat i flera av dåtidens kartor, såsom HÜlphers från 1780 och Törnstens från 1771. På dessa kartor är området beläget strax norr om Lexaån. Österut fanns
"Stavar-Jaures land" (troligen efter Stavarsjön där samerna hade ett huvudviste) och söderut låg Arvid Nilssons lappland. Arvids bror Jon Larsson är alltså den man som den 22 september år 1777
grundade Latikberg då han fick tillstånd att anlägga och upparbeta ett krononybygge i Södra Latikberg. Tidigare hade han upparbetat Bäsksele krononybygge, beräknat till 1/2 mantal. Redan efter ett par år sålde Jon hälften av nybygget till Elias Hansson och ännu lite senare, år 1777, andra hälften till sin ena svåger Olof Kristoffersson. Hustrun Kerstin var ju svensk och dotter till
Kristoffer Olsson i Sörflärke. Samma år flyttar familjen till Latikberg. Senare skulle han komma att sälja en del av sitt hemman till sin andra svåger Kristoffer Kristoffersson. Jon Larsson dog i Latikberg 61 år gammal i feber, men med ett långt och händelserikt liv bakom sig. Han fick många
efterkommande. En av dessa var Kristoffer Jonsson, kallad "Gam-Bäsken", som grundade Bäsksjön. Vi har även Jons äldsta son, Lars Jonsson, som blev rätt så välbärgad men fick udda familjeproblem då hans ena son dränkte sin bror. Den unga mördaren var den sista person som blev halshuggen och steglad på Vilhelmina galgbacke.
Gift med
Kristina Sjulsdotter.
Ingel Vaniksson, född 1700.
(AFJ)
Same
Wanik är själv inte särskilt omtalad i längderna men nämns då sönerna till honom styckade av tomter från Rissjölandet. Äldsta sonen Ingel var den som tilldelades merparten landet vid en lottning vid Åseletinget 1748, vilket troligen var strax efter faderns död. Uppgifterna om Ingel Waniksson är rätt fåtaliga. Förutom att han tilldelades merparten av Rissjölandet vid en lottning på Åseletinget 1748, vet vi inte särskilt mycket om hans person. Sannolikt är Nils Ingelsson, nybyggare och insynare av
Häggsjöbäcken (Trehörningen) den 25 september 1798 en son till honom. Nybygget låg inom hans eget lappland, Armsjölandet, strax söder om Rissjölandet. Armsjölandets namn kommer av samiskans Arnienjaurie (arnie=härd). Detta ganska stora lapplanand ligger på gränsen till Anundsjös dåvarande lappmarksgräns. Byn som grundlades här och fick namnet Trehörningen var troligen byggd direkt på en lappvall. Den ligger idag öde. Nils Ingelsson gick i Åsele lappskola i två år mellan 1762-1764. Att även Nils är en son till Ingel Waniksson görs sannolikt av husförhörslängden. Rissjölandet upptogs, enligt hfl 1780-1792, av en man vid namn Sjul Ingelsson. På samma längd och lappland är Ingel(d) Waniksson upptagen, en rad under Sjul och dennes hustru Märta Pehrsdotter. Det kan därför anses sannolikt att denna Sjul är en son till Ingel.. Detta skulle även förklara varför sonen Nils Ingelsson synar in ett sydligare hemman, Sjul är äldre och har därför förtursrätt till Rissjölandet. Under Ingel(d) Waniksson står även en kvinna vid namn Brita, f 1756, upptecknad. Då hon på grund av ålderskillnaden är hon troligen en ogift dotter eller en piga i hushållet.

Lars Vaniksson Risberg, född 1715-10-23, se ana 4.

Kristina Vaniksdotter, född 1720.
(ÅS)
Samiska
Gift med Erik Persson, född 1720 i Alskalandet. Same Almark.
(AFJ)
Kom från Alskalandet (därav namnet) men 1781 blev han nybyggare i Nordanås.

ffm
9 Margareta Arvidsdotter.
Gift med föregående ana
*** Generation IV ***
ffff
16 Ingel Jonsson.
Same
Levde ännu 1695
Det hela började i slutet på 1600-talet då den äldsta kände medlemmen av släkten slår sig ner på Lägstagården. Han hette Ingel Jonsson och står 1695 som ägare av "Rijsträsk" i mantals- och
skatteförteckningen. Namnet är visserligen stavat "Jogel Jonsson" men det får bedömmas som en felskrivning. Det nämnda "Rijsträsk" har befunnits vara identiskt med det senare namnet Rissjölandet. Mantalslängden är av stort värde då den slår fast att Ingel levde vid denna tid, hans födelse- och dödår är däremot okända. Lägstagården låg intill en traditionell renbetesväg på vilken
samerna förde sina renar till vinterbete i sydligare trakter. Platsen måste ha varit perfekt. Här fanns några av de bästa betesmarkerna för renarna, något man kunde utnyttja också för odling i mindre skala. Goda kommunikationer på grund av lededen och goda fiskemöjligheter i sjöarna runt omkring var också avgörande för bosättningen. Ingel Jonsson rustade upp stället till ett permanent boställe och marken etablerades som vi visat som ett lappskatteland. Det andra tecknet från släkten är då Ingels son, Wanik Ingelsson, uppträder på samma område. Han lägger sig till med namnet Risberg som kommer av lappskattelandets geografiska läge vid Övre och Nedre Rissjön. Det kan vara intressant att veta att Rissjön kommer av samiskans "Rissjenjaur" vilket kommer av ordet för flyttled (=rissje) och sjö (=jaur). Namnet kommer således inte av att sjöarna varit ovanligt risiga utan talar om att det är här flyttleden går förbi

Personhistoria